Bekämpa falska nyheter

För ett tag sedan stötte jag på en intressant artikel publicerad i The Guardian med titeln: Kan språk vara nyckeln till att upptäcka falska nyheter? Spridningen av avsiktligt vilseledande tal, artiklar, webbplatser och inlägg på sociala medier har lett till att många forskare försöker utreda vilka språkliga egenskaper falska nyheter har. Artikeln nämner att flera forskare fann att falska nyheter kan ha gemensamt det språk de använder – falska nyhetsartiklar använder fler ord relaterade till sex, död och ångest, och alltför känslosamt språk används ofta. Forskarna noterade att propaganda tenderar att använda abstrakta generaliseringar som "sanning" och "frihet".

Men hur exakt kan artificiell intelligens (AI) vara när det gäller att skilja fakta från falska nyheter? Man skulle kunna hävda att i takt med att AI blir bättre på att upptäcka falska nyheter, så kommer även robotar att bli bättre på att redigera falska nyheter på ett sätt som gör att de inte kan identifieras. En smart utgivare av falska nyheter kommer att klä upp nyheterna för att passa målgruppen.

Kan en nyhetskällas varumärke/rykte vara ett incitament att vara ärlig eller trovärdig? Kanske. Förutom att nyhetsföretag ofta är statligt kontrollerade, finns de flesta där för att göra vinst, vilket också väcker en annan fråga: riktig rapportering tar tid och resurser, medan falska nyheter kan produceras nästan gratis.

Ja, vi kan utvärdera en text för att se om den är mer informell än vi förväntar oss. Vi kan kontrollera om den innehåller många superlativ och eftertryckligt språk, men det bästa sättet att bekämpa falska nyheter är fortfarande att vara öppensinnad och diversifiera våra informationskällor. Tyvärr tror de flesta på det, för att de vill tro på det. Det som spelar roll nu är inte vad som är sant, utan vad som tros vara sant.

Dejan Trpkovic
VD PRODIREKT
Grundare av Verbalists Education & Language Network